fredag 8 juni 2012

Morr.

Jag som tidigare idag försökte fila ihop ett inlägg om hur underbart det vore att vara sambos. Just ikväll hade det varit tusan så lämpligt. Att båda två har varsitt hem är så jäkla jobbigt. Att försöka så jäkla mycket och bara.. misslyckas jämt.
Jag är för trött. Hela jag är alldeles slut. Vaken hela halva natten på jobbet, upp tidigt och iväg på ett annat jobb som måste vara grymt psykiskt påfrestande. Jag känner mig helt utdränerad.. Då orkar inte jag med att det ska tjaffsas om vart vi ska vara, när vi ska åka, om vi ska iväg, vem åker först och vem vem vart vart! Jag blir tokig. Hade vi bott ihop hade allt vart enkelt, jag var trött och körde iväg honom till en vän, han fick en kul kväll och jag fick vila med gott samvete. Nu sitter vi i varsitt hem, båda lika ledsna över att den andre inte 'förstår'.

1 kommentar:

  1. Men varför flyttar ni inte ihop för då vännen? Det är ju så mycket lättare kan jag ju erkänna sen är det skönt att sova ihop med någon varje natt och aldrig vara själv. Ni kanske borde prata om det?
    SV: Oh tack, ja på en vecka är det inte sjukt fy vad fort det går nu tyvärr lär ju inte det hålla bara.. Men men får vara glad så länge det varar =). Jo håret gör ju det försöker vänja av det nu så nu ska jag tvätta håret var tredje dag men funkar det inte så tänker jag göra det varje dag, vill ju inte springa runt med flottigt hår fy! Nej stackare men jag kan förstå dina klasskompisar hihi <3 Jo jag hoppas också det vill ju vara pigg nu när jag har Ludde och allt hihi. Nej men vad söt du är, det är du med!! Tyvärr har jag ju dock aldrig sett dig, varför är du anonym? Ja men visst är det härligt och det ger kämpaglöd när man ser att fan där var en liten skillnad men lilla hjärtat du då??? Herregud ditt kort det är ju jätte, jätte stor skillnad!! Du borde vara jätte stolt över dig själv, du är ju grym! Ja folk är verkligen lättlurade! Hjärtat vet du? Jag tycker verkligen att du borde prata med någon. Man ser ju långa vägar att du inte mår bra och jag bli ledsen av det för jag antar att din blogg är din "pyskolog" som du kan skriva av dig på men det är viktigt att någon svarar och berättar och hjälper dig att hitta lösningar. För jag tror inte att du kommer börja tänka så att det bara är ett par gram, jag har skurit mig i 6 år och jag kan inte äns idag tänka på ett "normalt" sätt men jag kan tänka friskare idag och det är tackvare hårt arbete med mig själv men det kan man inte göra själv, man behöver hjälp hjärtat, du kan väl i alla fall tänka lite på det? Förstår hur du tänker men någongång ibland skadar inte du får ha ett schema "bara på lördag" eller nått och skiter det sig så får du böta eller nått sånt =). Du verkar vara en så himla fin tjej och du måste ta hand om dig! Massa kramar <3<3<3

    SvaraRadera

Jag svarar på kommentarer i din blogg, om du inte har någon så svarar jag här under i kommentarsfältet :)